Gustafsberg i Bohuslän är hälsobrunn, barnhus och kurort
Platsen för dagens Gustafsberg är känd i arkiven sedan 1400-talen, då under namnet Aarbol. Under den norska tiden finns dokument från 1500-talet som omtalar att Aarbol tillhör Bodille, ett av stadens "urhemman", numera kallat Bodele, där badplatsen och fotbollsplanerna ligger idag.
Gustafsberg är Sveriges äldsta havsbadort med anor sedan 1700-talets slut men platsen har också sedan tidigare varit känd som surbrunn med två mineralhaltiga källor. Omkring år 1700 inköpte Uddevallaredaren och rådmannen Johan Holst (1672-1716) Backetoften som Gustafsberg då hette. En senare ägare, Bagge, döpte om det till Baggetofta. Baggetofta blev tidigt mål för utflykter från Uddevalla. I protokollen från den stora smuggelprocessen 1724 talades det om hur stadens ungherrar brukade fara ut till Baggetofta för att roa sig.
Stadsläkaren i Göteborg, Jacob Boëthius, undersökte 1729 vattenkvaliteten i Baggetoftas hälsokälla. Han fann både vattnet och naturen kring källan lämpligt för hälsobringande brunnsdrickning, något som blivit högsta mode vid denna tid.
År 1766 köpte grosshandlaren, redaren och jordägaren Anders Knape Hansson, född 1720 i Uddevalla och död 1786,området för 8800 daler silvermynt. Knape utvecklade egendomen. Han uppförde ett sillsalteri och ett skeppsbyggeri, och bedrev handel. Det barnlösa paret Knape blev med tiden mycket förmögna. Knape ägde bland annat sju fartyg, säteriet Gullmarsberg vid Skredsvik och blev en mytomspunnen person. Han hade tidigt blivit faderlös och byggt upp sin förmögenhet från ingenting.
År 1772 inrättade makarna Knape genom testamente en stiftelse för att skapa hem och skolgång för studiebegåvade och behövande gossar från Bohuslän. Samma år dog hustrun Katarina Hegardt.
1774 stadfäste Gustafs III stiftelsen. Därmed uppstod Sveriges första internatskola. Då ändrades också namnet, med Gustaf lll:s samtycke, från Baggetofta Gustafsbergs Barnhusinrättning.
Celebra gäster
Redan på 1780-talet hade man som en del av behandlingen börjat komplettera brunnsdrickandet med salta bad och Gustafsberg kan därmed betraktas som Sveriges första badort. Kurortens stora uppsving inleds emellertid 1804, sedan Gustav IV Adolf med gott resultat sänt sin sjuklige 4-årige kronprins till Gustafsberg för behandling.
I ett slag blev Gustafsberg badorten på modet och en rad celebra gäster skrev in sig i gästboken. Bland dem Lars Hierta, Fredrika Bremer, Esaias Tegnér och August Blanche.
I dessa medvindens dagar lät Barnhusdirektionen år 1814 uppföra två varmbadhus, ett elegantare med sju rum och ett enklare med sex. I det senare tilläts även de fattiga ta sig ett gratisbad. Båda badhusen finns kvar idag, idag konverterade till vandrarhem.
1814 kom Karl XIII med sin drottning Hedvig Elisabeth Charlotta och den från Frankrike nyanlände kronprinsen Karl Johan Bernadotte. Drottningen idkade badortsliv medan kungen och kronprinsen planerade och genomförde sedan fälttåget mot Norge, vilket resulterade i unionen.
Nya byggnader uppfördes under 1800-talets första decennier och även vissa av varvets byggnader gjordes om för att härbärgera de celebra sommargästerna. Gästhusen fick de namn de har idag: Ettan, Tvåan, Snäckan, Slottet och Bikupan.
I viken utanför låg på betryggande avstånd från varanda de flytande herr- och dambassängerna förankrade, till vilka gästerna roddes av baderskorna.
Även dagens besökare kan ta in på Slottet, äta på Gustafsbergs Badrestaurang, gå på sommarkonsert i Societetshuset och till och med avsmaka hälsokällans mineralrika vatten i en av paviljongerna.
Kring förra sekelskiftet avtog Gustafsbergs popularitet som nationell kurort för långväga gäster som inkvarterades under sommaren för att förbättra sin hälsa och/eller roa sig. Ett tiotal privatvillor uppfördes nu, framförallt av förmögna Uddevallafamiljer,
vilket markerade den gradvisa övergången från nationell kurort till ett regionalt och lokalt sommarnöje (badort).
Gustafsbergstiftelsen annonserade 1879 att:
"Brunnsdrickningen vid hälsokällan börjar den 1 juni och där serveras även varma bad med eller utan gyttja samt bassinbad. Ävenså finnes en s.k. Vattenkuravdelning där saltsjöbaden tagas i alldeles samma former, som vid vattenkuranstalter. Särskilt torde uppmärksamheten bära fästas därpå att Gustafsberg, till följd af sitt för de skarpare hafsvindarne skyddade läge och sin rika tillgång på skogsluft, är en särdeles passande kurort för bröstsjuka samt med nervsjukdomar behäftade personer. Läkarvården bestrides av Brunns- och badintendenten, Dokt. och Riddaren C. Lönner. God Restauration finnes på stället."
Ur Nordisk familjebok, 1909
"Badort och uppfostringsanstalt i Göteborgs och Bohus län, vid södra stranden af den till Uddevalla inträngande Byfjorden af Kattegatt, på stadens område och ungefär 2,5 km från densamma. Egendomen, troligen den vackraste platsen vid Västkusten, tillhör Gustafsbergs barnhusinrättning, som stiftades af grosshandlaren i Uddevalla Anders Knape Hansson och hans hustru Katarina Hegardt genom donationsbref af 10 april 1772. Enligt nämnda bref testamenterade makarna Knape till en barnhusinrättning dels nämnda egendom samt säteriet Gullmarsberg (2 mtl) med 71 st underlydande hemman i Skredsviks socken af Lane härad (taxerade till 234,200 kr.), dels åtskillig lösegendom och kapital. Vid 1906 års slut utgjorde barnhusets hela kapital 492,269 kr. 68 öre. Vid inrättnningen, som skötes af en förvaltande direktör i samråd med Uddevalla stadsfullmäktige, vårdas och uppfostras 32 barn intill omkr. 16 års ålder. Dessutom utdelas årligen gratial till 25 st. fattiga barn inom länet".
Barnhusinrättningen
I enlighet med makarna Knapes donationsbrev har stiftelsens syfte och verksamhet i första hand gått ut på att driva skolverksamhet. Anders Knape själv var den förste huvudmannen (direktören) för styrelsen. Antalet elever reglerades 1782 till max 30 gossar i ålders 6-16 år.
Knapes stiftelse har också sedan starten lämnat kontantunderstöd (stipendier) åt ett antal behövande behövande pojkar och flickor från Bohuslän, vilket är den den testamentliga verksamhet som bedrivs än idag.
Internatverksamheten bedrevs till en början i landeriets huvudbyggnad frrån 1770-talet (idag kallad "Herrgården"). En ny byggnad i trä stod klar 1854 men brann 1894. En ny pampig tegelbyggnad, ritad av arkitekten Eugen Thorburn, invigdes 1897. Undervisningen upphörde i mitten av förra seklet men internatverksamhetens upphörde först 1976. Då bussades eleverna till Uddevallas gymnasieskolor. Detta skolhus inrymmer idag Gustafsbergsstiftelsens expeditioner, kontor som hyrs ut samt konferensrum.
Natur- och kulturskydd
Att Gustafsberg numera är Sveriges enda intakta havsbadort från 17-1800-talet kan vi tacka Knapes tydliga donationsbrev för. Dessutom regleras förändringar (exploatering) genom det sätt som Barnhusstiftelsen förvaltas.
Knape var själv den förste förvaltande direktören och än idag leds den dagliga verksamheten av en direktör i samråd med en direktion av nio ledamöter, varav sju utses av Uddevalla kommunfullmäktige och två av Länsstyrelsen. Stiftelsen förvaltas av Uddevalla kommunfullmäktige och står under tillsyn av Länsstyrelsen.
Hela området Gustafsberg förklarades som naturvårdsområde 1980, på grund av sina stora natur- och kulturvärden.
Samtliga byggnader på Gustafsbergs centrala kurortsområde byggnadsminnesförklarades 1986. Målet är att bevara dem genom att nyttja dem, inte som museum. Både byggnader och mark förklarades som Riksintresse 1987, vilket förhindrar exploatering, rivning och förvanskning, och därmed ges förutsättningar för ett långsiktigt bevarande.