2. Skolan

Gamla barnhuset som från 1854 som brann ner 1894. 
Foto: Maria Lundbäck, Bohusläns museum

Anders Knape, barnhusets grundare och förste direktör, levde under upplysningens tidevarv. Vetenskap och utbildning skulle förbättra samhället och barnens fostran var av stor betydelse.  Lärarna som anställdes vid barnhuset var prästvigda.

Lektionerna började klockan sju på sommaren och klockan åtta vintertid. De inleddes med bön, sång och Bibelläsning. Sedan åts frukost som följdes av lektioner fram till klockan fyra, ibland längre. Klockan åtta var det bönestund. På söndagarna hölls gudstjänst som sommartid kunde ske utomhus. På lediga stunder slöjdade man, sågade ved och arbetade i trädgården.

 

   

Skolhuset stod klart 1897 och ersatte den tidigare skolbyggnaden som brunnit ner 1894.
Foto: Maria lundbäck, Bohusläns museum.

Det nya brandsäkra huset ritades av Eugen Thorburn.  Skolan lades ned 1924 och 1949 öppnade man istället skolhem. En byggnad med bland annat kök och matsal uppfördes bredvid skolhuset. På skolhemmet bodde 30 pojkar som gick i skola i Uddevalla. Skolhemmet stängdes 1976.
Idag inhyser husen kontor för Gustafsbergsstiftelsen och andra verksamheter.

Vill du veta mer? Läs vidare!

Lärarna & skolan

Den tid, under vilken Knape levde, har blivit kallad upplysningens tidevarv. Det var nya och radikala åsikter, som då förkunnades av talangfulla författare och lysande snillen. Det var banbrytande åsikter ej minst på skolans och uppfostrans område. Upplysningens fana skulle hållas högt, men man skulle se framåt, ej tillbaka mot barbariska århundraden, man skulle upplysa mänskligheten för att därigenom få till stånd en förbättring i levnadsvillkoren för de förbisedda lägre samhällsklasserna. Det nya samhället skulle byggas från grunden: med barnen och ungdomen, med skolorna.

 Anders Knape hade fullt klart för sig, att om skolan verkligen skulle kunna genomföra sitt högt syftande program, berodde detta närmast på en duglig och kvalificerad lärare. Lärarna som verkade vid barnhuset var från början prästvigda, så som var brukligt inom skolan. Efter ett visst antal års tjänstgöring på barnhuset tillskansade de sig privilegier i form av förtur till vissa kyrkliga tjänster som till exempel kyrkoherde. Genom dessa privilegier ville man locka duktiga kandidater att söka tjänst på barnhuset. Ett av kraven för att bli lärare på barnhuset var även att denne skulle förbi ogift, vilket möttes av delade åsikter.

Någon motivering fanns inte men kan gärna inte vara annan än den, att Knape befarade, att familjeomsorger skulle avhålla läraren att så helt gå upp i sitt kall, som han önskade. Han skulle för sina egna försumma Knapes skyddslingar. Å andra sidan kunde det kanske bli svårt nog att bli av med honom, om han vore gift. Hur som helst var bestämmelsen om detta dikterad av omtanke om skolans bästa. 

Ämnen som undervisades i skolan var: kristendom, modersmålet, främmande språk (tyska och engelska), matematik, naturvetenskap, historia, geografi och välskrivning. Dessutom undervisades i gymnastik och militärövningar, musik och sång samt teckning. Vid eventuell undervisning i latin, vilket inte upptogs på läsordningen, skulle alltid särskilda skäl anges och en prövning med eventuellt godkännande av direktion göras innan någon undervisning skedde i detta ämne.

 

 

 

 

 

 

 

Skolelever med musikinstrument.
Foto: Okänd

 

Skoldag på Gustafsbergs barnhus 1776-11-15 

Hur en undervisningsdag på Gustafsberg under Knapes tid var ordnad, skildras i Göteborgs Allehanda några månader efter skolans öppnande, troligen av någon präst, som besökt brunnsanstalten under sommaren:

"Lectionerne begynnas om sommaren kl. 7 och om wintren kl 8, först med bön och sång och et eller et halft Capitels i Bibelen uppläsande och korta förklarande. Sedan de härpå hafwa frukosterat, fortsättjas Lectionerne til kl. II eller half 12, och om efter middagen från 2 til 4 eller half 5, kl. half 8 om aftonen gjöres bön. 

Om Söndagen hålles merendels i öfra wåningen på en sal, Guds tjenst med bön, sång och Epistelens, samt Evangel. korta förklaring efter barnens begrep lämpad, hwarefter sedan et förhör med dem anställes öfwer hwad som är talat och slutes änteligen med bön och ång.

Om sommaren under brunnstiden förrättas denna Gudstjensten uti det på Gustafsbergs ägor belägne brunnshuşet. Stundom då wäderleken och tilfället medgifwa, få de biwista Gudstjänsten i Uddevalla, som är allena en fierdedels mil från Gustafsberg. 

Under lofstunderna få de roa sig med täljande, skärande och slögdande i trä, hwartil stiftaren låtit gjöra allahanda werktyg: knifwar, sågar, huggjärn m. m. Til nödig motions förskaffande få i synnerhet de, som äldre och starkare äro, dels såga wed, dels med sin särskilda lilla yx och spada arbeta uti en stor, til trägård uptagen plan, i hwilken hwardera får sit anwista stycke, at upbruka och deruti något plantera."

Klicka på bilden nedan för att läsa hela artikeln:

Artikeln är hämtad från Kungliga bibliotetket, Svenska dagstidningar: https://tidningar.kb.se/

 

We can not offer you a translation at the moment, we recommend that you use google translate (https://translate.google.com).
Copy/paste the text into the translation box. Sorry for the inconvenience this may have caused you.